A history of parks in Sweden over the past 200 years
From the publisher:
I den nya delen av Svensk trädgårdshistoria om 1800- och 1900-talen framgår hur våra planteringar återspeglar sin tillkomsttid. Naturens förutsättningar har påverkat valet av enskilda plantor och utformningen av större anläggningar, men som kulturell företeelse hänger trädgården också samman med andra samhällsprocesser som synliggör normer, värderingar, praktiker och livsvillkor. Historien om trädgårdarna i Sverige under de senaste 200 åren är ett stycke modern kulturhistoria med fokus på odling. Det handlar om vad människan gjort med sin trädgård – men också om vad den gör med oss.
– Författarna visar med kulturhistoriska och tvärvetenskapliga angreppssätt en ny och mycket bredare syn på trädgårdens utveckling under de senaste tvåhundra åren. Samhällsförändringar och demokratiseringsprocesser, teknikutveckling, nya transportmöjligheter och ökad bok- och tidskriftsutgivning gjorde att många fler personer fick tillgång till trädgårdar och parker för odling och nöje. Trädgården var en del av hemmet, för umgänge och för att samla tankarna, liksom en plats för exotiska nymodigheter, färgstarka blommor och blommande buskar. Trädgården användes för att iscensätta och synliggöra välstånd, värderingar, estetiska ideal och återspeglade ideologierna kring barnuppfostran, hemmet och skolan – en kultiverande och uppbygglig plats där man genom växterna och deras ursprung kunde lära sig botanik och geografi. Trädgården var platsen för speciella och avskilda möten, för frierier, men också för hårt arbete. Den kunde vara en trädgårdsmästares arbetsplats och skola likaväl som en plats för att prova nya odlingstekniker och maskiner, som gräsklippare och häckklippare, säger Catharina Nolin, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet och en av de medverkande författarna.